jo update

Kelda har kommit med två nya soppor - Toscansk tomatsoppa och Skogsvampssoppa. Jag har tidigare ätit mig igenom hela sortimentet och hunnit bli rejält trött på allihopa. Gillar den milda tomatssoppan också, men den toscanska är fantastisk. Rejält med grönsaker gör den fyllig samtidigt som det är sting och lite hetta. Fisk- och skaldjursvarianten fungerar fortfarande utmärkt som bas när jag gör fiskgryta. Ett snabbt och enkelt knep när man inte har så mycket tid, eller helt enkelt inte orkar stå vid spisen.

Tips alltså: Soppa + frysta grönsaker samt extra fisk. Koka. Servera med ris.

 

 

Köttklister?!

Kan inte vara värre än en hel del annan skit som konsumeras...Men det låter onekligen äckligt och ingenting som jag kommer att testa. Till skillnad på hur jag brukar agera när nyheter poppar upp inom livsmedelsbranschen. Sitter just nu faktiskt med ett för mig nytt vitaminvatten.

Glacéau Vitamnwater Restore

Blandfrukt (b+kalium). Vitaminberikad dryck utan kolsyra med smak av blandade frukter.

"även vi har har blivit väckta av en trummande orch-armé innanför pannloben...idén till den här drycken föddes efter precis en sån morgon. den är begåvad med kalium och b-vitamin. släng i dig en flaska när du känner att det behövs. innehållet förvandlar inte orch-armén till skönsjungande alver...men det dämpar iallafall de värsta trumslagen (såvida du inte hånglade upp en lajvare kvällen innan)"

"30 må vara det nya 20, men grönt är definitivt det nya svarta. var vänlig återvinn flaskan."

Umami - den nya femte smaken

Såg på TV i morse att man har upptäckt en femte smak. Verkar vara besläktat med sötma och hittills tyder forskningen på att det är främst fri glutaminsyra som aktiverar umamireceptorn i smaklökarna. I Japan är det inget nytt, jag måste läsa mer om detta! Gör det ni också - på sajten Matmolekyler

Jag fick sova. Gud så skönt! Nu är jag alltså pigg och var på jobbet redan kvart i åtta. Började avverka de första kapitlarna på boken igår också. Tänkte att jag börjar med att skriva ner kort om olika episoder, för att senare gå in och spetsa till dem ytterligare. Känns bra att få ner det på pränt – just nu hänger de bara inne i skallen och stör all övrig verksamhet. Väl på papper (eller skärm ska jag väl säga, men det låter inte lika bra…) är det enklare att överblicka och jag kan lägga krut på att skapa ett konstverk =)

 

Ser fram emot Åsa Jinder och intervju om Lee Lozano i morgon på Moderna. Mingel med She Creatives, träffa lite nya inspirerande människor. Torsdag blir det prisutdelning och ytterligare mingel med förhoppningsvis lite folk från Svensk Form och tiden jag jobbade där.

Glömde salladen hemma och är redan hungrig. Inte bra…

Vaknade i morse och visste inte om jag befann mig i en dröm. Kanske jag under natten sökt mig till någon annan sorts dvala. Verkligheten dunkade i mitt huvud och samtidigt som jag frös under täcket så svettades jag. Allt snurrade. Jag hörde mobilalarmet långt borta. Det kom närmre. Jag valde att snooza. Jag blev allt mer närvarande. Medveten om att verkligheten hade blivit en annan. Världen ser inte längre ut som den gjorde nyss.

 

Overkliga verklighet. En skarp omvändning. En u-sväng skarpare än rakt bakåtbackning i full fräs. Så kanske man inte kan säga. Fast jo – jag gjorde ju det nyss. Och för mig är förklaringen solklar. En racerbackning är inte i närheten av den vändning mitt liv har tagit. Trasig och förvirrat oklar väljer jag att ligga kvar. Förnekar, men det håller inte. Min kropp är tung men jag tar mig upp ur sängen och in i duschen. Känns bättre? Nej.

 

Trycker i lurarna i öronen på väg ner till bussen. Stänger av och undrar hur jag ska ta mig igenom arbetsdagen. Avstängt läge. Känns inte som att det kommer att fungera. För det är en del som jag inte kan stänga av. Som påminner mig och inte låter mig förvrida bilden av min overkliga verklighet. Jag andas sorg, totalt förkrossad. En släng av panik infinner sig och speglar gårdagen. Om jag hade haft en gloria så hade den avgett en doft av torkade tårar. Och längs kinderna strömmar de bara jag låter mina tankar vidga sig något. Men det får räcka med mitt inre. Idag ska jag inte låta det bli något mer.

Jag stänger av det som går att stänga av – resten får jag ta hand om senare.